Handbollssöndag

Idag började dagen med tomtegröt och ljuständning...

jag tog och väckte stora T som skulle till handbollsmatchen där jag skulle sitta i sekreteriatet med att skriva ner målen, utvisningar och varningar ner i ett protokoll..

Visst blev det mål och inte så mycket titta på handboll för mig...

29-13 blev resultatet alltså.. 43 mål gjorde dessa 11 åringar...

jisses.. jag är glad om jag träffar målet...

sedan blev det lite tvättmaskin, diskmaskin och framtagning av adventsljusstakar, adventsstjärnor och glöggpannan...

Rademachesmedjorna hade julmarknad så barnen fick åka dit och dansa runt granen i leran...

Tänk om man kunde få ha snö nångång i december...

oro i själen

Idag har min kropp signalerat att denne inte mår bra..

i morse fick jag hjärtklappning, diarré och illamående tills jag kräktes galla..

Varför undrar du?

Jag har fått ett varsel från Securitas, sen sökt jobb hos G4S som tar över i mars 2010 men de meddelar om man fått jobb hos dem i vecka 51.

Kul precis före jul...

Sen fick talade den andre hälften att jag var en idiot som backade in i postlådan med den nya bilen... okej den är 1 år gammal nu.. en Saab från 05.

Ikväll har vi haft mysigt nästan hela familjen, äldsta tjejen är bortlånad till kusinen..

Hoppas livet vänder och att man får lugn i själen...

Hur accepterar man att ens barn har en sjukdom du inte kan bota?

Som ni vet så har min son diabetes typ 1.

Jag har levt senaste 2 åren i en berg o dalbana som inte stannar upp en minut.

Ena dagen är allt lugnt, nästa dag är en kamp mot okunnig personal och oförstående människor omkring en. När allt verkar flyta så kommer det något som stör harmonin..

Jag har ett andningshål och det är en familj i Dalarna där min förtvilan hittar förståelse.

Jag läser forskningsresultat, varit med på forskarföreläsningar där gästerna var från olika delar av världen.

Jag försöker överleva dag efter dag i kampen med att min son ska få leva normalt och slippa framtida men i form av komplikationer i syn, ben, njurar...